Ärligt talat: Det här tallow-balsamet räddade min hud i vinter

Så det var december. Min hud såg ut som en gammal läderfåtölj. Alltså, riktigt torr. Spräcklig. Kändes som sandpapper. Jag hade testat allt. CeraVe från apoteket. Den där dyra La Roche-Posay-tuben. Ingenting. Det sög åt sig i fem minuter och sen var det tillbaka till läderfåtöljen. Jag satt där en kväll, typ 11:30, scrollade på min telefon som var på 12% batteri, och hittade något om talg. Tallow. Som i, nötfett. Till ansiktet. Jag tänkte… va? Nej. Läste vidare ändå.

Det var ett visst Etsy-ställe som gjorde ett Whipped Tallow Balm - Pear. Nötfett, vispat, med päron. Gjort i Frankrike. Alla sa att det var bra för torr hud, känslig hud, läppar. Jag var skeptisk. Köttfett? På mig? Lät som något min mormor skulle ha haft i ett burk i källaren. Men läderfåtöljen på mina kinder övertygade mig. Jag beställde en burk. Kände mig lite dum.

Hur jag kom på att prova talg på ansiktet

Jag får alltid torr hud på vintern. Men i år var det värre. Kanske värmen. Kanske stress. Kanske för att jag drack för lite vatten, vem vet. Jag hade en hel hylla med skit som inte fungerade. The Ordinarys hyaluronsyra – gjorde ingenting. Eucerins tjocka kräm – satt bara som en hinna ovanpå. Minns att jag köpte en Nivea-burk för 89 kronor och tänkte ”det här måste funka”. Nope. Huden på mina knogar sprack till och med. Så jävla torrt.

Så jag kom till punkten där jag tänkte ”okej, nötfett då”. Varför inte. Det värsta som kan hända är att jag luktar köttfärssås. Jag läste på lite. Tygden kommer från gräsbetande nötkreatur, och när den renas och vispas blir den till en balm. Grejen är att det ska vara likt vårt eget hudtalg. Så det absorberas djupt, istället för att ligga ovanpå. Det lät logiskt. Ändå konstigt. Jag väntade på paketet.

Hur den här päron-tallow-balsamen faktiskt är

Paketet kom. En liten glasburk. Öppnade den. Doften var… oväntad. Inte alls kött. Päron. Lätt. Fruktig. Som en riktig päron, inte en godispäron. Frisk. Doftade gott faktiskt. Lite sötma, men inte påträngande. Jag gillade det direkt.

Konsistensen var annorlunda. Tjock. Riktigt tjock. Man måste ta med nageln. Men när man tar mellan fingrarna och för över till huden, så smälter den. Den blir nästan oljig först, men inte kladdig. Varm. Den försvinner in. Lämnar ingen hinna. Det kändes… märkligt bra. Inte alls som jag trodde. Jag började använda den på ansiktet på kvällen. Efter två dagar märkte jag att min hud inte kändes spänd på morgonen. Efter en vecka hade jag slutat klia mig på kindbenen.

Jag började använda den överallt. På knogarna. På armbågarna. På läpparna innan jag somnade. Läpparna har inte varit spruckna på två månader nu. Det är en rekord för mig i januari. Jag minns att jag tänkte ”varför funkar den här grejen från nötkreatur bättre än all fancy skit jag köpt på Åhléns?”. Det är fortfarande lite kul att tänka på.

Min hud efter några veckor med talg

Efter ungefär tre veckor var skillnaden uppenbar. Inte bara för mig. Min kompis sa ”vad har du gjort med huden?”. Den var inte längre en läderfåtölj. Den var mjuk. Slät. Inte oljig, inte torr. Bara… normal. Den hade den där sunda glansen, inte flagnande torrheten. Minns att jag var på ett möte och strök mig över kinden utan att tänka på det, och den kändes len. Det hade den inte gjort på månader.

Den bästa grejen är att det inte är nåt jävla projekt. Jag tvättar ansiktet. Tar lite av balsamen. Smörjer in. Klar. På en minut. Inget vänta tills det absorberas, inget att torka bort. Den är bara där och jobbar. Jag har till och med börjat använda den som en slags primer innan foundation på riktigt torra dagar, och foundationen sitter bättre. Sitter inte i alla torra fläckar.

Jag tänkte på en grej förra veckan. Jag åkte skidor för typ tio år sen och hyrde en overall. Den var så stel och torr av gammal vax. Min hud kändes sådan i december. Nu känns den som den där mjuka fleece-tröjan jag älskar. Det är en bra känsla.

Ska jag köpa den igen? (Spoiler: ja)

Jag är på min andra burk nu. Den första var slut förra veckan. Jag beställde direkt igen från samma Etsy-shop. Det kändes inte ens som en fråga. Det här har blivit en del av min rutin, som tandtråd. Fast trevligare.

Jag har tipsat min syster om den. Hon har rosacea och är superkänslig. Hon testade och skickade ett meddelande efter en vecka: ”Vad i helvete är det här för magi?”. Hon köpte också en burk. Så nu är vi två vuxna kvinnor som smörjer in oss med nötfett och är glada för det. Livet är konstigt.

Det är inte en mirakelkräm. Min porer blev inte magiskt borta. Men min torra, känsliga, vinterhatande hud fick äntligen lugn och ro. Den fick vad den behövde. Jag sover bättre för att jag inte vaknar och känner att jag måste krafsa mig i ansiktet. Det är värt mer för mig än någon dyr parfymerad kräm i fin förpackning.

Korta frågor jag får ofta

Är nötfett bra för ansiktet? Ja, det låter galet, men det är det. Tälgen är nära vårt eget hudtalg, så huden förstår det och absorberar det istället för att stöta bort det. Det är som att ge huden vad den redan försöker göra, bara lite hjälp på traven. Bra för torrhet, irritation, och bara allmän uttorkning.

Täpper tallow-balsam till porerna? Inte i min erfarenhet. För mig är det motsatsen. Eftersom den absorberas så djupt och inte ligger som en fet hinna ovanpå, så känns det som att porerna kan andas. Min hud känns mindre ”täppt” av den här än av många oljefria moisturizers jag testat. Den är icke-komedogen, vilket är ett fint ord för att den inte ska orsaka finnar.

Hur luktar päron-tallow-balsamen? Ljust. Fruktigt. Som en riktig, färsk päron, inte godis. Doften är inte stark alls, den är subtil och trevlig. Försvinner nästan helt när den absorberats. Ingen luktar köttfärssås, lovar.

Så ja. Om din hud är torr, känslig, eller bara lite sur på vintern, så kan det här vara värt att testa. Det var det för mig. Jag fortsätter använda min burk tills den tar slut, och sen köper jag nog en till. Det är så enkelt. Min läderfåtölj-tid är över.